Inlägg publicerade under kategorin Poems/dikter
Står ensam på balkongen
Och ser livet åka iväg
Tänkte på det länge
Men nu är det för sent
Jag kunde inte stanna
Eftersom jag inte hörde hemma där
Nu har flera månader gått
Och det börjar bli kallt
Men jag vet att jag inte är vilse
Jag är bara ensam
Men jag tänker inte gråta
Och inte ge upp
Men jag kan inte återvända nu
För att det finns ingen plats för mig längre
Och jag har ingen annanstans att ta vägen
Livets miniräknare
Räknar olyckor
Räknar skador
Räknar hur länge allt varar
Livets miniräknare
Tryck in våldtäkt
Tryck in mord
Tryck in sjukhusbesök
Den räknar
Livets siffror
Dödens nummer
Och summan av
Alltihop
Lägg ihop allt
Och då
Ja, då får du svaret
You might not know
Who you really are
Or what you want
Maybe you´re in fear
Of being alone
Or maybe you just want a hand to hold
You need to set me free
Before you hurt yourself again
Your words are not enough
To hold me back anymore
Accept who you are
And be the man you want
Before its to late
You have to realize
That you cant have all the love in world
Accept who I am
And let me be me
Before you loose yourself
And my trust in you
Honey, you have to understand
Your love is not enough
Skamset tänker jag
Att jag borde ge upp
Och falla, åter igen
Jag kan nästan nudda vid tanken
Och den känns så skön
Det vore så jävla skönt
Att igen, sluta bry sig
Att inte behöva tänka
Eller ta ansvar
Vara vuxen
Vara anständig
Visst vore det skönt
Att bara låta bladet glida
Trycka in fingrarna
Och slänga ut sig allt
Låta svetten rinna
Tills jag svimmar
Att bara låta bli
Och känna hungern
Tills den till slut
Bara försvinner
Veta att man kunde göra något
Åt smärtan
Bara låta den komma och gå
Tills den kommer igen
Och då vet jag
Att jag är förberedd
Ja, fan
Visst vore det skönt
Har du vågat se
På vem du faktiskt blev kär i?
På den du påstod dig älska
Den som inte gav upp
Trots att du var som du är
Jag är värre
Än du tror
Gör du mig illa igen
Får du faktiskt skylla dig själv
Jag är inte bättre
Men jag skulle aldrig
Gjort samma sak mot dig
Inte ens om du bad om det
Men nu är du slut
Vi är döda
Och det är över
Låter du bli mig
Så låter jag bli dig
Men rör du mig
Så slår jag ner dig
Tills du får veta hur det känns
På dödens väg vandrar de
Bort från livets väg
Syns inte, känns inte
Men genom tunna väggar
Hörs allt
Det du inte hör kan du inte se
Det du inte hör kan du inte känna
Lyssna, lyssna genom väggen
Då vet du, vilka de är
När du hör, kan du känna dom
När du hör, kan du se dom
När du hör, kan du hjälpa dom
Men om du inte lyssnar
Ser du dem inte
Som en vissen ros
Som en kall sten
Rädd som springbocken
Farlig som buffeln
Skygg som en blomma
Maktgalen som en politiker
Hon lyssnar, försöker förstå
Han pratar, men lyssnar inte
Hennes liv förändras för all framtid
Han förstår inte sitt misstag
Hennes liv försvann
Han fick behålla sitt
Söndersliten himmel
Med trasigt svarta moln
Som färgar
Likt en oklar målning
En målning
Av de mörkaste färger
Du kan hitta
Den kan vara vacker att se på
Men den gömmer något annat
Den kan gömma en sanning
Som ingen trodde fanns
Så titta inte utan att se
För att då får du ångra dig
Sanningen är här nu
Och den är här för att stanna
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 | ||||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
|||
12 | 13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 | |||
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
||||
|